Har ni någon gång mött människor som suger musten ur er? Som dränerar er på energi och kanske gör er arga, osäkra eller förvirrade? Ett tveksamt grattis – ni har varit mitt inne i ett kontrolldrama som jag kallar energikampen.
Jag läste nyligen en bok som bland annat beskrev detta fenomen. Tesen var ungefär att all materia egentligen bara är energi; typ ”the force” i Star Wars. Teorin finns också bland annat inom kvantfysiken som menar att den minsta beståndsdelen i universum är strängar som vibrerar och skapar – energi. Om man inte är i harmoni med energin omkring oss, stjäl man den från andra. Författaren delade in människorna i fyra personligheter som alla fyllde på sina egna energidepåer på det viset. Ungefär så här presenterades dem:
Martyrerna tycker väldigt synd om sig själva. De är inte sena att berätta hur just de alltid måste offra sig. De gör detta för att ni ska bli förvirrade och helst av allt få dåligt samvete, vare sig ni är skyldiga till detta elände eller inte. Får ni dåligt samvete har de vunnit. Ni har gett er energi till dem och de kan fortsätta på den framgångsrika vägen med er eller andra.
De hemliga är de som gärna håller inne med information. Det ska däremot framgå att de har den. De hemliga vill att ni ska undra varför de är så reserverade och varför ni inte kan få dem att öppna sig mer. Det skapar en osäkerhet hos er, och ni ger av er energi genom att ständigt fråga, men allt ni får tillbaks är halva svar.
Ifrågasättarna är ständigt kritiska. De kommer med nedlåtande kommentarer typ ”Här var det stökigt”, ”Vad du ser sliten ut” eller ”Ska du verkligen ha på dig det där?”. Sedan är energikampen igång. Om ni inte har en stark självkänsla börjar ni tvivla på er själva och er energi byter ägare – från er till dem.
De hotfulla går ett steg längre. Med fysisk överlägsenhet, eller på andra hotfulla sätt sätter de skräck i er. De är mobbarna i skolan som puttar och slåss. Det är de extremt osäkra vuxna som lärt sig att hot är enda sättet att få sin vilja igenom. Och med det medlet tar de er energi.
Vi är inte alla med i kampen. Och inte hela tiden. Ibland säger vi saker för att vi bryr oss. Ibland vill vi inte prata om saker och ting med andra. Men ibland är det just en energikamp som pågår. Tänk er att ni ska ge en presentation i en mindre grupp, och ni har någon av dessa hos er. Nu kan ni genomskåda taktiken och avslöja kontrolldramat. Ni lyfter upp det i ljuset. Men gör det med stil så att opponenten inte tappar ansiktet. En gammal väl sa en gång ”Man kan säga vad som helst bara man ler samtidigt” Med lite flyt upphör då kampen. Med ännu mer flyt skapar ni självinsikt hos andra. Och är ni harmoniska själva har ni ju inget behov av att stjäla energi från andra. Den som ger han får. Ett leende sänder tusen åter. Jag tror att samma sak gäller med energi. Jag hoppas att du fått lite av den varan nu. Och i så fall: vem delar du den med?
