Du hamnar i en liten kö på mataffären. Vad gör du? Ner med blicken och kolla status.
Du är ute och springer. Vad gör du? Du sätter i lurarna och skärmar av.
Du ska äta lunch. Vad gör du? Du hittar restaurangen med den snabbaste maten, kastar i dig den och gör 15 ärenden innan du studsar in i konferensrummet för nästa möte.
I Italien började en rörelse för ett antal år sedan. En motreaktion mot all snabbmat. Den kallas för Slowfood. Mat tillagat från grunden. Det ska ta tid. Det är viktigt att det tar tid. Varför? För att kvaliteten blir bättre. Go Slow-rörelsen bygger på samma tanke att du fattar bättre beslut om du taggar ner, tar det lugnt, ger dig och gruppen tid att reflektera och besluta istället för att bara köra på. (Googla Trine Grönlund om du vill veta mer)
För mig är det resonemanget en stor utmaning. Jag fattar hellre ett beslut och ändrar längs vägen än att stå still och stampa. För det är så jag ser det. Att jag skulle stå still och stampa. Nej tack. Rörelse ska det vara. Fartvind i håret. Det kräver mindre energi att fortsätta röra sig än att starta.
Men kanske, kanske finns det något att begrunda ändå.
Häromdagen gick jag min vanliga lunchrunda med vår hund Våfflan. Jag bestämde mig plötsligt att sänka farten till cirka en tredjedel. Lååångsamt gick jag.
Våfflan fattade ingenting. Hon vände sig om flera gånger och undrade vad jag höll på med. Men jag envisades. Långsamma steg, sakta framåt.
Och herregud vad mycket mer jag uppfattade av naturen omkring mig. Inristade budskap i trädstammar. Grenar som såg ut som djur. Vackra formationer. Ljuset i vattnet nedanför. Jag blev förundrad och lite paff. Jag har gått där nästan varje dag men knappt sett, och uppskattat, detaljerna omkring mig. Jag hade blivit fartblind. Jag hade fått tunnelseende. Jag hade hamnat i ”snabb slentrian”.
Go slow. Alltså rent bokstavligt. Gå långsamt. Pröva. Välj ut en sträcka och gå riktigt långsamt. Upplev allt på ett nytt sätt. För det är så det känns.
Applicera sedan detta på jobbet. Du behöver alltså inte stanna helt. Men rör dig långsamt och medvetet. Välj ut en möjlighet, ett problem, en utmaning istället för att försöka lösa fem saker samtidigt. Stäng av mejlen och telefonen under en timme (jo det går) och fokusera på att göra just den rapporten, öva på just den presentationen, prata om just den utmaningen.
Och apropå presentationer. Om du normalt talar i snabbt tempo: Ta en extra lång paus innan du börjar. Liksom efter varje viktig poäng. Se på alla utan brådska.
Skippa parallellslalomen som går under namnet Multitasking. Gör en sak. Gör den bra. Känn glädjen när du hittar ljuset i ditt vatten nedanför, ditt inristade budskap i barken och din lösning.
Lycka till
//Antoni
ps – om du redan från början talar långsamt, rör dig långsamt och tänker långsamt så är denna reflektion inget för dig.
