Är det bra att vara naiv? Och i så fall varför? Häng med på vad jag skrev i mitt månadsbrev för en tid sedan:

Örebro. Scandic. Bubbelpoolen. Jag kliver i och en ung finne börjar prata. Han frågar var jag kommer ifrån. Sedan berättar han att han själv är ute och cyklar. Han har fem veckors semester och har satt som mål att cykla i fyra av dem.  2000 km. Den sista veckan tänker han återhämta sig.

Från Tammerfors tog det tre dagar till Helsingfors. Sedan tog han båten till Stockholm. Därefter blev det Södertälje. Sedan Eskilstuna. Och så Örebro. Han berättar att han cyklat lite fel. Det tog 13 timmar till Örebro. I slutet cyklade han upp på motorvägen. Polisen kom och han berättade sin belägenhet varpå han fick poliseskort till hotellet.

Jag frågade honom hur längesedan han bestämde sig för att genomföra sin strapats. Det var några år sedan. Jag frågade hur mycket han cyklat sedan dess. Nästan ingenting sa han. Men han sprang maraton och spelade fotboll, så det borde ju gå ändå. Jag frågade honom om han hade ont i häcken och han svarade plågsamt ja. Jag frågade om han skulle gjort något annorlunda om han fick chansen. Han sa att han kanske skulle förberett sig lite bättre. Till exempel hade ett hjul gått sönder och han hade aldrig bytt något hjul innan. Vilket han nu fick göra med myggen surrande.

Jag skrattade. Han skrattade. Vi skålade i sann förbrödring. Han skulle vidare dagen efter.

Man kan tycka att Jaako, som han heter, inte är riktigt klok. Ha satte sig på en cykel och började trampa. Problemen tog han på uppstuds. En äldre, mer analytisk person hade nog inte gjort det på det viset. Om de gjort det alls. Vi verkar stelna med åldern och vågar inte lika mycket. Vi kallar det erfarenhet.

Jag tycker att det finns en enorm charm med det som Jaako gjorde. Han visade på den obändiga ungdomliga energin som kan flytta berg. Han gör det lätt för sig och samtidigt svårt. Men han löser uppgiften ändå, på sitt sätt. Han är skönt naiv.

Tänk om vi kan para erfarenheten med den naiva inställningen att allt är möjligt. Vilken kraft. Vilket fokus. Vilka möjligheter. Jag har ett nytt projekt på gång i höst. Istället för att gå på den bekväma linjen att fortsätta med att bara jobba på uppdrag (en framgångsrik business) tänker jag hoppa ut i det okända och också bjuda in till öppna utbildningar och seminarier. (de första: 15e november i Göteborg och 19e december i Malmö, och fler på gång) En helt ny värld. Jag har varit lite rädd eftersom det är okänt. Och tänk om ingen kommer… Ja, vad är det värsta som kan hända? Jag får väl lära mig att laga hjulet bland surrande mygg jag med. För att sedan njuta i en bubbelpool på ett hotell nära dig.
do my homework for free
Må bäst!

//Antoni

765qwerty765

Dela inlägget